Vi har länge varit fantaster av Heston Blumenthal och alla hans påhitt. En av hans intressanta tv-serier heter “In search of perfection” och jag tror till och med att den går på TV i dagsläget, vet dock ej tid och plats. Där tar han i alla fall klassiska rätter såsom hamburgare, spaghetti med köttfärssås eller en tikka masala och genom diverse olika experiment kommer fram till hur man lagar rätten på det absolut bästa sättet.
Att göra sin egen buljong är en av de detaljer som verkligen tar matlagningen till nästa nivå, inte i hur krångligt man ska göra saker för sig själv utan i hur mycket mer djup, komplexitet och bättre det helt enkelt blir. Av alla olika varianter man kan göra så ser jag grönsaksbuljongen som den mest grundläggande och även mest använda, oavsett om det är till en sås, som bas till en risotto eller någonting annat.
Kollar man i lite bättre kokböcker känns det ofta som att man behöver ett helt växthus med färska örter och börja förbereda buljongen minst ett dygn i förväg. Det blir väl lite bättre om man gör så men man kan gott och väl använda torkade örter och bara låta den stå ett par minuter efter att den kokat klart så att man kan göra den i samband med att man lagar mat. Det tar ju ändå en liten stund men om man börjar med buljongen så är det inga problem att göra den samtidigt som resten av maten.
Mina första minnen i köket, liksom jag tror att det är för många andra, är när jag som riktigt liten hjälpte mormor att laga pannkakor. Jag är ganska säker på att jag inte hjälpte till så mycket men just pannkakor är ett av de mest klassiska och enkla recept som sedan har följt med från mormors receptsamlingar till mammas gamla svarta bok och sedan till min.
Traditionellt sett kommer torsdagens soppa och pannkaka av att man åt en festmåltid dagen innan fredagens fasta och man lyxade då till det vanliga fläsket med ärtsoppa och pannkakan var en efterrätt som serverades med sylt.
En av de saker som vi framförallt förespråkar här på bloggen är att göra saker själv. Buljonger, klyftpotatis, bearnaisesås och mycket annat blir så mycket bättre om man gör det hemma från grunden. Det kan verka krångligt eller tidskrävande till en början, men när man väl vant sig känns det helt naturligt (vilket det ju också är). Anders gör nuförtiden crème brûlée helt på känsla, lite orolig var jag till en början, men efter att ha testat resultatet litar jag fullständigt till hans kapacitet och känsla!
Glass har här hos oss varit ett populärt ämne den senaste tiden, men vi hade inte tidigare gjort vår egen. Vi har nämligen vuxit ur vårt kök och det får verkligen inte plats några fler maskiner, hur mycket vi än vill ha dem. Glassmaskin har vi hela tiden tänkt bort eftersom vi trodde att en sådan skulle ta ganska stor plats. Som tur var lyssnade inte mina föräldrar på detta och gav oss OBH Nordicas glassmaskin i present för ett tag sen. Snacka om lyckoträff!
För att lyckas göra en riktigt bra brunsås behöver man få till en lagom balans mellan sältan och köttigheten från steksky och soja, de lite lättare smakerna från buljong och äppelmoset (eller messmör om man vill det) och sedan en bra redning tillsammans med grädde som mjukar av. Brunsås passar bra till många köttfärsbaserade rätter så som köttbullar, köttfärslimpa och pannbiff och särskilt väl tillsammans med potatis som passar förträffligt som en bärare av såsen (lite svårt att sleva med gaffel) om man krossar och blandar ut potatisen med den.
Hemmagjorda proteinbars har varit ett stående inslag som mellanmål både i veckorna och som när vi åker iväg någonstans de senaste åren, i våras bestämde jag mig dock för att se om jag kunde ta dem ett steg vidare för att få i mer protein och samtidigt hålla den totala energimängden konstant eller till och med få den lite lägre.
Under våren och början av sommaren i år tog vi en liten satsning för att komma i form och vi skar ner ordentligt på kolhydraterna, tränade lite mer än vanligt och var noggranna med vad vi stoppade i oss. Det blev i princip inga onyttiga kolhydrater alls på åtta veckor. Om man bläddrar i framförallt amerikanska träningsböcker med olika former av dieter som är anpassade till träning innehåller många recept olika varianter av kalkon. I USA är det inte främmande att kalkon är en vanlig del vardagsmaten och äts ofta. I Sverige blir det ju oftast en helstekt kalkon kring jul och nyår och så självklart kalkon som pålägg. Mycket mer än så har jag inte upplevt.
Vi har dock tur därför att vår lokala ICA-affär har en mycket spännande kött-disk där man dels hittar kalkon och kalkonfärs men även allt från älg, struts, anka och hjort och häromdagen såg jag till och med pytonorm! Det dröjer nog ett ganska långt tag tills vi vågar oss på att servera orm till middag, men hur intressant låter inte det?!
USA har fått ett lite oförtjänt dåligt rykte om sin matlagning, kollar man bara under ytan så har de både en stark egen kultur (barbecue och sina diners, till exempel) och de tar en mängd rätter på fullaste allvar (chilis och biffar, till exempel). En rätt som jag först nyligen fick nys om är Pulled Pork där en av de mest intressanta varianterna härstammar från den amerikanska södern, där grillar man fläskkaré under lång tid i indirekt värme (eller en smoker) tills den blir så mör att den faller sönder när man petar i den. Man serverar den sedan i en macka tillsammans med en tomatbaserad barbecuesås och coleslaw.
Om någon mot förmodan missade det så var det kanelbullens dag i tisdags, den 4 oktober. Det är en temadag som instiftades 1999 av Projektansvarig för hembakningsrådet. Syftet anses vara att uppmärksamma den bulltradition vi onekligen har i Sverige och även för att öka konsumtionen av jäst, mjöl, socker och margarin. I en tid som denna när vi redan har brist på smör känns syftet kanske lite olämpligt, men vad gör det när man har en dag där man kan äta massor med kanelbullar med en ordentlig ursäkt!
Vi har nog alla våra egna bullrecept och sätt att tillverka dem på, nedärvt från föräldrar och mor- och farföräldrar. När det gäller att baka bullar tror jag i alla fall på att gamla klassiker faktiskt fungerar. Nuförtiden ska det testas mycket nya varianter, byta ut ingredienser mot en nyttigare variant och cupcakes ska ha så många dekorationer att själva kakan med smakerna helt försvinner. Jag tror på att en kanelbulle ska vara en äkta gammal hederlig kanelbulle.
Brunos bok fick upp mina ögon för bra kokböcker och jag började snart söka upp böcker för avancerade hemmakockar som innehöll recept som faktiskt går att tillaga hemma. Den första som kom upp på min lista efter ett idogt sökande på olika forum var Gordon Ramsays 3 Star Chef. Enligt boken är det recept från hans tre-stjärniga Michelin-restaurang som är anpassade för att kunna återskapas i en hemmamiljö.
Boken består av 50 recept (där alla är relativt komplicerade och består av ett antal komponenter) och halva volymen är bilder och lite småcitat innan själva recepten kommer i den andra halvan. Det står inte mycket teori, förklaringar, grunder, tekniker eller liknande utan de flesta recept är raka steg-för-steg beskrivningar (även om det där ingår en hel del tillbehör, buljonger och såser).